Skip past the page header
Start of page content below the header
Blog Post
16 March 2017

Det internationella baljväxtåret 2016 – vad hände och hur fortsätter vi framåt?

Photo by James Sutton on Unsplash

Photo by James Sutton on Unsplash.

År 2016 var det internationella året för baljväxter. Syftet var att öka allmänhetens medvetenhet om fördelarna med baljväxter för en hållbar livsmedelsproduktion och tryggad livsmedelssäkerhet. Under året har mängder av olika aktiviteter arrangerats runtom i världen, och i Sverige har flera seminarier arrangerats samtidigt som baljväxternas roll för socialt, ekonomiskt samt hälso- och miljömässigt hållbar utveckling har debatterats i både tidningar och radio. Här sammanfattar vi bönåret som gått och blickar framåt.

 

IYP2016 logotyp. Källa: http://www.fao.org/pulses-2016/en/

Foto: IYP2016 logotyp. Källa: http://www.fao.org/pulses-2016/en/

Det internationella baljväxtåret 2016 

Förenta Nationernas (FN) 68:e Generalförsamling utsåg år 2016 till det internationella året för baljväxter (International Year of Pulses, IYP2016). FN’s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) nominerades till att i samarbete med regeringar och organisationer ansvara för implementeringen. Med året ville man främja användandet av baljväxter i livsmedelssystem, möjliggöra nya kontakter mellan aktörer i produktionskedjan och framhäva grödornas betydelse för mark, hälsa och klimat. Baljväxter, det vill säga bönor, ärtor och linser är viktiga grödor och livsmedel av många skäl. De är näringsrika och innehåller mycket protein och lättlösliga fibrer samtidigt som de har låg fetthalt. De är viktiga omväxlingsgrödor i växtföljder och kan förbättra jordens bördighet bland annat genom att fixera atmosfäriskt kväve. Detta minskar behovet av handelsgödsel och minskar utsläppen av växthusgaser. Baljväxter är även en bra källa till djurfoder. För lantbrukare i en del låginkomstländer är baljväxter viktiga såväl ekonomiskt som näringsmässigt, eftersom de både säljs och konsumeras av lantbrukarna och deras familjer. Detta bidrar till familjernas livsmedelsförsörjning och skapar ekonomisk stabilitet. Genom att använda bönor och linser som täckgröda eller i samodling kan även den biologiska mångfalden främjas samtidigt som angrepp från skadedjur och växtsjukdomar hålls under kontroll.

I Sverige ökar konsumenternas intresse för hållbara och hälsosamma proteiner, både från kött av hög kvalitet och från växtbaserade proteiner såsom baljväxter. Denna trend innebär att efterfrågan på svenska baljväxter ökar i snabb takt. För tillfället är dock efterfrågan större än utbudet och det pågår därför febril aktivitet inom alla led, från produktion till konsumtion, för att etablera effektiva och lönsamma marknader för svenska baljväxter.

Året som gått – aktiviteter globalt och i Sverige

Under det gångna året har mängder av aktiviteter arrangerats till förmån för främjandet av baljväxter, såväl nationellt som internationellt. Bland annat anordnade FAO i Tanzania i december en serie aktiviteter i Arusha och Dar es Salaam för att skapa en plattform för ökad medvetenhet, stimulerad dialog och diskussioner mellan aktörer inom baljväxtproduktion i landet. Diskussionerna syftade till att identifiera såväl möjligheter och utmaningar som praktiska lösningar för ökad export och främjande av inhemsk konsumtion. En annan lyckad aktivitet var expertkonferensen som arrangerades av det ungerska jordbruksministeriet i Budapest i september. Målet var att främja diskussioner mellan myndigheter, akademi och privatsektorn om baljväxters underutnyttjade potential.

Även i Sverige har uppmärksamheten kring baljväxter varit stor och flera aktiviteter har arrangerats under året. Bland annat anordnades den 20 juni ett seminarium och en fältvandring med tema baljväxter på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp. Där diskuterades potentialen för odling av baljväxter till humankonsumtion i Sverige, vad en ökad produktion av baljväxter i Sverige skulle betyda för livsmedelsproduktionens hållbarhet och hur kunskapsluckorna för en ökad produktion och konsumtion av svenska baljväxter kan fyllas. Representanter från primärproduktion, privatsektorn, forskning och restaurang- och hotellhögskolan höll presentationer om möjligheter för svensk baljväxtproduktion och om innovativ produktutveckling av livsmedel baserade på baljväxter. Därefter välkomnades deltagarna till den årliga fältvandringen vid SITES Lönnstorp, SLU:s forskningsstation. Där tog deltagarna del av resultat och pågående fältförsök inom projekt relaterade till baljväxter, till exempel LEGATO (Legumes for the AGriculture of TOmorrow) där SLU utvärderar skörd, ogräsförekomst och kväveutnyttjande i ärter och åkerbönor som odlas i sortblandningar och samodling med spannmål.

Även i svenska mediekanaler har baljväxterna synts och hörts på olika sätt. Konsultföretaget Macklean lanserade under året en rapport där de undersökt livsmedelsbranschens uppfattning om det så kallade proteinskiftet, det vill säga en övergång från animaliskt till växtbaserat protein. Undersökningen rapporterades om och debatterades i bland annat Svenska Dagbladet, Land och ATL. Även Sveriges Radio har vid flera tillfällen under året sänt nyheter om svenska baljväxter i olika delar av landet, till exempel i Halland (här och här), Kristianstad, Kalmar och Närke. Och ett par inslag om bönsnacks och bönor som framtidens grödor i Sverige.

Photo by Andrew Moreton via Flickr.

Photo by Andrew Moreton via Flickr.

Baljväxtseminarium arrangerades av SIANI, KSLA och Svenska FAO-kommittén

I december hölls så ett välbesökt och uppskattat seminarium på och arrangerat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) i Stockholm, i samarbete med SIANI och Svenska FAO-kommittén. Seminariet samlade aktörer aktiva i och runt värdekedjan för baljväxter för att diskutera grödornas roll för livsmedelsförsörjning för en hållbar utveckling av jordbruket och miljön, både i Sverige och globalt. Seminariet gav en möjlighet att diskutera svårigheter och möjligheter för en ökad produktivitet och lönsamhet i svensk baljväxtproduktion. Runt 70 deltagare med många olika bakgrunder och yrkesroller lyssnade till engagerade och inspirerande presentationer av representanter från alla led i produktionskedjan; producenter, forskare, privat och offentlig sektor, branschorganisationer och processindustrin.

 Anneli Sundin.Mingel vid baljväxtseminariet på KSLA. Foto: Anneli Sundin.

En av de sju presentatörerna var lantbrukaren Thomas Isaksson, f.d. VD på Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter, som berättade om företagets resa till storskalig odling av bönor och möjligheter och begränsningar med svensk baljväxtodling. Georg Carlsson, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), presenterade trender inom svensk och global produktion, argumenterade för baljväxternas viktiga men underutnyttjade potential, och förklarade hur odling av baljväxter kräver mindre arealer än vad till exempelvis köttproduktion gör. Från Upphandlingsmyndigheten var Monica Sihlén inbjuden talare, och hon berättade om miljöhänsyn och socialt ansvar inom offentlig upphandling av baljväxter och andra produkter. Även de stora aktörerna var på plats, både ICA (Christina Karlsson) och Lantmännen (Annelie Moldin) talade engagerat om deras arbete för att öka såväl produktion som efterfrågan på baljväxter och på innovativ utveckling av produkter där baljväxter ingår. Exempel på en sådan produkt är pasta bestående av durumvete och öländska bönor som utvecklats av Lantmännen.

Nordisk Råvara är en annan viktig aktör som deltog. Grundaren Gunnar Backman berättade passionerat om hur de i samarbete med bland annat restauranger jobbar med innovation för att ta fram grödor och produkter som är attraktiva för konsumenter, och om deras strävan efter att återinföra svenska kulturarvsgrödor men också att introducera exotiska grödor som passar svenska odlingsförhållanden. Slutligen fick publiken lyssna till Jamila Haider, forskare vid Stockholm Resilience Center, som genom en gripande berättelse presenterade sin forskning om mathistoria och kultur i Pamirbergen i Afghanistan och Tadjikistan, där baljväxter spelar en central roll. Jamila samlade in historier om matkultur och livsmedel genom att prata med lokalbefolkningen om deras lokala recept på olika rätter, och i samarbete med National Geographic skrev hon sedan en kokbok med alla recept samlade. Boken heter With Our Own Hands och utsågs 2016 till årets kokbok av Gourmand World Cookbock Award.

Den efterföljande diskussionen mellan presentatörerna och publiken, som modererades av agronomen Jan Rundqvist, var mycket engagerande och det märktes att det fanns ett stort intresse för hur man kan få svensk baljväxtproduktion att öka både i volym och i lönsamhet. Det var spännande att se ett intresse från aktörer från privatsektorn och industriföretagen och att det fanns en gemensam vilja i alla led att utveckla och hitta nya innovativa lösningar för att kunna tillmötesgå den växande efterfrågan på svenska baljväxter. Eftermiddagen avslutades med mingel och provsmakning av spännande bönrecept bland vackra foton av baljväxter. Fotona hade skickats in till SIANI som ett bidrag till deras Instagram-tävling som anordnats i samband med seminariet. Tävlingen gick ut på att SIANI:s Instagram-följare fick skicka in bilder med en kortare bildtext eller berättelse på temat baljväxter, för att engagera SIANI:s följare på sociala medier och för att väcka flera sinnen till liv under seminariet. Många fina bidrag kom in, och vinnare blev Adam Arnesson (@ekobonden), ekologisk lantbrukare på Jannelunds gård i Närke. Seminariet kan ses i sin helhet här. Utöver seminariet har SIANI under året publicerat andra baljväxtrelaterade inlägg på sin hemsida, bland annat en intervju med Saltå Kvarn i Järna om hur de jobbar med baljväxter och hållbarhet.

Vi blickar framåt – baljväxters roll för en hållbar utveckling

Det är upplyftande att se hur möjligheterna för vegetabiliska proteinkällor såsom baljväxter i allt större utsträckning uppmärksammas i den privata sektorn. Nya innovativa produkter baserade på baljväxter lanseras i en ökande takt, både i Sverige och globalt. Även animalieindustrin har hakat på med nya produkter som innehåller både kött och vegetabilier. En annan aktör som spelar en viktig roll i värdekedjan är de företag och organisationer som fungerar som en förmedlande länk mellan producenterna och industrin och detaljhandeln. Med en ökad etablering av sådana aktörer bildas en viktig, för att inte säga avgörande, länk mellan produktion och konsumtion som kan effektivisera produktionskedjan och göra den mer lönsam och attraktiv.

Baljväxter är, och kommer fortsätta vara, mycket viktiga grödor för en hållbar utveckling i världen och i Sverige. De är en viktig del av arbetet med flera av FN:s hållbarhetsmål, bland annat de som rör fattigdom (1), hunger (2), hälsa och välbefinnande (3), ekonomisk tillväxt (8), hållbar konsumtion och produktion (12) och ekosystem och biologisk mångfald (15). I det globala samfundets arbete med hållbarhetsmålen och Agenda2030 och i medlemsländernas implementering av desamma har baljväxter en central roll i att förse världens befolkning med tillräckliga mängder näring med så små klimatavtryck som möjligt. En ökad produktion av baljväxter, som del i en växtföljd eller i samodling med andra grödor, som en följd av ökad efterfrågan bland konsumenter kan innebära fördelar för såväl lantbrukare som för den biologiska mångfalden och jordens bördighet, samtidigt som de främjar människors hälsa och välbefinnande. Dessutom finns kulturhistoriska vinningar att göra här; i Sverige har man under de senaste åren åter börjat odla sorter (Gotlandslins och Rättviksärt till exempel) som tidigare fått stå tillbaka när jordbruket mekaniserades och rationaliserades under 1900-talet. Nu är de på uppgång igen, tack vare ett ökat intresse och en ökad efterfrågan på lokala vegetabiliska råvaror.

Ur ett globalt perspektiv kan en ökad efterfrågan på baljväxter också innebära en ekonomisk utveckling i låginkomstregioner, där globala värdekedjor etableras med ökat handelsutbyte länder emellan och med ökade inkomster för producenterna. Även för småskaliga lantbrukarfamiljer i låginkomstländer kommer baljväxter, tillsammans med djurhållning, fortsätta vara avgörande för livsmedelssäkerheten och för ekonomisk stabilitet. Diversifiering av mat och försörjningsmöjligheter och baljväxternas förmåga att skapa uthålliga och bördiga jordar ger en ökad motståndskraft, resiliens, mot oväntade händelser till följd av till exempel klimatförändringar, ekonomisk instabilitet och konflikter.

 Jamila Haider.En kvinna lagar ‘Shahi Oshi’ (king’s Osh), som innehåller bland annat linser, i norra Afghanistan. Foto: Jamila Haider.

Det internationella baljväxtåret är officiellt över. Men arbetet för en hållbar, hälsosam och livsmedelssäker värld fortsätter oförtrutet och baljväxternas roll förblir mycket viktig i detta. För att uppnå Agenda2030, de globala hållbarhetsmålen och de nationella miljömålen måste vi fortsätta sprida kunskap om baljväxternas fördelar för mark, ekonomi, hälsa och klimat. Aktörer i och runt baljväxtproduktionen måste nu ta tillvara på det momentum som byggts upp i branschen under de senaste åren, och fortsätta utveckla innovativa och attraktiva alternativ för att mätta en ökande efterfrågan på baljväxter och andra växtbaserade livsmedel. Det senaste årets intresse, engagemang och aktiviteter visar inga tecken på att detta inte redan sker. Redan den 18 januari i år var det till exempel internationella baljväxtdagen med aktiviteter på många ställen runtom i världen. Så låt oss enas om att baljväxtåret inte är över trots allt, utan att 2016 bara var början på det internationella baljväxtdecenniet!

0 0