Skip past the page header
Start of page content below the header
Nyhet
25 July 2018

Rätt mat på rätt plats: Laga planeten med rätt ingredienser

Photo by: Katie Smith via Unsplash

Maten vi äter är en del av ett globalt livsmedelssystem som inte bara påverkar våra kroppar utan även miljön och klimatet. Genom den så kallade dubbla bördan av undernäring och övervikt drabbas hela samhällen negativt, exempelvis genom försämrad inlärning hos barn. För att bryta denna trend behövs ändringar av såväl hur jordbruk bedrivs till förändrade konsumtionsvaror och villkor för internationell handel.

I september 2017 lanserade FNs högnivåpanel av experter på matsäkerhet och nutrition en rapport om det globala livsmedelssystemet och kosthållningen. I rapporten lyfts bland annat de konsekvenser, både lokalt och globalt, som dagens jordbruksmetoder och maten vi äter har för hälsan och miljö. Med detta som bakgrund bjöd SIANI ett antal experter till ett seminarium vid Sidas scen i Almedalen 5/7 för att diskutera betydelsen av näringsrik kost för att uppfylla FNs globala mål. Deltog gjorde representanter från myndigheter, departement och organisationer som arbetar med jordbruk och mat på nationell och internationell nivå.

Elisabeth Backteman, stadssekreterare vid Näringsdepartementet och ordförande i Svenska FAO-kommttén, var en av de som inledde seminariet.

”Utmaningarna (vi står inför) är fortsatt stora och den positiva utvecklingen som vi har vant oss vid de senaste åren har vänt från ett decennium då vi sett minskad hunger. Det här trendbrottet sker trots att vi gör stora insatser. Ur närings- och nutritionsperspektiv ser vi en dubbel problematik med undernäring men också med övervikt och fetma”.

Denna så kallade ”dubbla börda” av felnäring kan samexistera på en och samma ort, vilket gör att det krävs ett samlat grepp om kosthållning i såväl låg- som höginkomstländer.

Konflikter och klimat ger ökad stress på redan utsatta livsmedelssystem

I den enda änden av skalan har vi de värst utsatta: de som lider av akut matbrist. Under senare år finner vi allt fler av dessa i områden drabbade av konflikter, där Syrien är ett tydligt exempel. Anne Poulsen, direktör för FNs Livsmedelsorganisations (WFP) nordiska kontor, berättar om hur bristen på näringsämnen, särskilt för nyfödda och barn, får katastrofala konsekvenser inte bara för individen utan för samhället i stort. Bara i Etiopien, berättar hon, beräknas miljarder amerikanska dollar gå till spillo som resultat av så kallade ”stunting”; kortväxthet och begränsad intellektuell utveckling hos barn till följd av kronisk undernäring.

Även om svältkatastrofer är akuta kan förutsättningarna som leder fram till dem vara långtgående processer. Carin Jämtin, generaldirektör vid biståndsmyndigheten Sida lyfter frågan om väder- och klimatrelaterade orsaker till undernäring, där fenomen som torka och översvämningar i länder som Sudan orsakar missväxt i jordbruket och förlorad inkomst.

Näringsbrist behöver inte enbart orsakas av utomstående orsaker och brist på mat. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef vid Lantmännen, beskriver sina erfarenheter från Malawi och hur många familjer lever i stort sett på bara majs, vilket i och för sig mättar men är en ensidig kost som inte erbjuder alla näringsämnen kroppen behöver. Precis som Anne från WFP lyfter Alarik fram Etiopen som exempel på hur det oftast är barn som drabbas hårdast av detta.

Behovet av systemförändring

”Hela livsmedelssystemet är sjukt”, beskriver Annika Sohlström, generaldirektör vid Livsmedelsverket situationen när hon talar om livsmedelskedjan från jord till bord, något som även inkluderar marknadsföring och handel. Hon betonar hur Sverige är en del av detta system och därför måste vara en del av lösningen. I detta sammanhang är kunskap är en viktig del, där myndigheter har en central roll när det kommer till att förmedla och granska information.

Samtidigt är Annika noga med att tala om hur kunskap i sig aldrig ensamt kan leda till förändringar: ”(Vi) måste se hur vi skapar ett samhälle där det är enklast att leva hållbart; (det) ska inte krävas en universitetsutbildning”. Denna typ av förändring kräver enligt Annika att aktörer som vill vara en del av lösningen ”måste våga vara obekväma” och lyfta denna typ av frågor högst upp på den politiska dagordningen.

Alarik från Lantmännen vill även han se en förändring av de större systemen, med fokus på jordbrukssektorn. Han är noga med att lyfta fram tre delpunkter som behövs: 1) minskat matsvinn i hela värdekedjan, där 1/3 av all mat som produceras idag aldrig kommer till användning, 2) större variation i de grödor som odlas; exempelvis genom att odla mer baljväxter som hjälper till binda kväve till jorden och fungera som naturligt gödsel, och 3) öka produktiviteten i jordbruket, särskilt i Afrika.

Speciellt fokus menar har måste ligga på att göra jordbruket till en attraktiv sektor även för unga jordbrukare, något som Carin från Sida instämmer i. Denna typ av satsning är ett centralt verktyg för fattigdomsbekämpning: ”Det är världens vanligaste jobb och (samtidigt är det) nog de som har lägst inkomst av alla i världen i snitt”, beskriver Alarik.

Handelns och näringslivets roll och ansvar

Temat handel, och särskilt frågan om jordbruk som någonting du kan tjäna pengar på och inte bara som självhushållning, var en fråga lyftes av flera paneldeltagarna på olika sätt. Annika från Livsmedelsverket nämnde särskilt näringslivets roll och livsmedelsföretags aggressiva marknadsföringsstrategier för sockerhaltiga drycker på landsbygden som högst oansvarigt: ”På det här sättet exporterar höginkomstländer en del av sina nutritionsproblem utomlands”.

En central del för att ändra på detta enligt Annika är att utforska affärsmodeller som gör att företagen kan tjäna pengar på andra sätt. Alarik från Lantmännen nämnde i samband med detta att handel är någonting i grunden positivt, förutsatt att det sker på jämlika villkor.

I detta sammanhang menar han att Sverige kan påverka genom att exempelvis ställa krav på hållbarhetskriterier både för miljö och arbetsförhållanden för de varor vi importerar, i stället för att enbart fokusera på låga inköpspriser. Exempel på viktiga varor i det här sammanhanget kan vara importerad soja, som används i foder, och biodrivmedel.

Sveriges internationella arbete och roll lyftes även av Anne från WFP som berättade om betydelsen av den typ av flexibla anslag som Sverige gett, vilket underlättar stort när det kommer till möjligheten att använda pengar där de behövs mest. Stadssekreterare Backteman nämnde även den roll Sverige haft för att driva på arbetet i FNs säkerhetsråd, som för första gången antagit en resolution om att bryta den onda cirkeln mellan väpnad konflikt och livsmedelsförsörjning.

Enligt Elisabeth är det viktigt att på internationell nivå fortsätta att arbeta med frågor som äganderätt och tillgång till marknader för småjordbrukare. Precis som Alarik och Annika talade även hon om livsmedelssystemet i stort och behovet av att sluta stödja den typ av monokultur som är norm på många platser. Här kan Sverige kan bidra med såväl kunskap som biståndsmedel.

Liknande innehåll

Evenemang
Tidigare evenemang
5 July 2018 // Visby, Sweden
Rätt mat på rätt plats
5 July 2018 // Visby, Sweden
Evenemang
Tidigare evenemang
7 July 2016 // Visby, Sweden